|
Två olika modeller i förslag till musikplattform |
|
Utredaren Eric Sjöström överlämnade betänkandet I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken (SOU 2010:12) till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth 22 februari.
Två modeller till plattform presenterades av utredaren. I den ena bildas ett så kallat Statens musikverk av det nuvarande Statens musiksamlingar. Och en enhet inom musikverket, ska med ett konstnärligt råd bestående av personer med nära anknytning
till musiklivet jobba med den levande musiken.
Man föreslår en personalstyrka på 10 personer under benämningen koordinatörer.
Den andra modellen – kallad Statens musikplattform – är tänkt att fungera som en självständig enhet, ledd av en konstnärlig ledare, med Statens musiksamlingar som värdmyndighet.
Plattformen föreslås samorda och koordinera, i motsats till Rikskonserters uppdrag som både producent och arrangör. Med detta menas bland annat att man ska stödja större strategiska samarbetsprojekt med parter som det fria musiklivet, arrangörerna och institutionerna.
Av Rikskonserters motsvarande anslag på 63 miljoner kronor föreslås en framtida fördelning av dessa medel enligt följande i plattformen:
- Personalkostnader och administration: 14 milj kr
- Samarbetsprojekt: 25 milj kr
- Elektroakustisk musik i Sverige (EMS): 5 milj kr
- till Kulturrådet: 19 milj kr
De största områdena i fördelningen av pengarna till samarbetsprojekt är fria musikgrupper, arrangörer och komponister samt satsning på nationell och internationell samverkan och barn och ungdom.
Utredaren menar att musikplattformen bör stödja projekt under maximalt tre år och att arrangörer därefter bör söka andra huvudmän. Detta för att moterka en så kallad inlåsningseffekt. Man menar att det inte ges utrymme för nya aktörer att "komma in" då samma projekt får förnyat stöd år efter år.
Nu återstår alltså att se vilken av utredarens modeller regeringen väljer att satsa på.
Sjöström tror att den nya musikplattformen kan vara i gång under våren 2011.
|