Facklig feminism eller patriarkatets fortsatta frammarsch?

8 mars 2020

Vi måste skynda på processen för ett jämlikt och jämställt arbetsliv. Allt annat är oacceptabelt. Det skriver fem kvinnliga avdelningsordförande inom LO distriktet i Stockholms.

Fackets grundläggande uppgift är att se till att människor som arbetar inte kan spelas ut mot varandra. Det är också fackets utgångspunkt i det feministiska arbetet. Facklig feminism utgår från att kön precis som klass formar människors handlingsutrymme. Målet är att både kvinnor och män ska ha bra villkor på jobbet och möjlighet att kombinera lönearbete med ansvar för omsorgen om barn, äldre och hushållsarbetet.

Självklart är facken feministiska organisationer där kvinnors arbetsvillkor ständigt måste prioriteras. Vi måste få ett stopp på kvinnors skitarbetsliv och ojämställda villkor.

Exempel från verkligheten

Miriam stressar runt som en galning på äldreboendet. Klockan tickar på och hon känner en inre stress över allt hon inte hunnit. Att det borde varit klart innan hon måste springa och hämta barnen. Hon suckar över att varje dag känns såhär. Att hon ständigt känner sig tvingad att gå ner i tid för barnens och familjens skull. Såklart känns det nära till hands att tänka på att hon och Ako tjänar på upplägget, om hon skulle gå ner i tid, då han tjänar mer. Men inom sig blir hon förbannad över att hon måste försaka sitt jobb.

Är det här jämställdhet?

 

Julia sitter på pendeltåget in mot stan. Hon känner sig trött och ledsen. Den här morgonen var inte bättre än någon annan. Bråk hemma igen. Hon är på väg till studion för att fortsätta spela in sitt nya album. Hennes stora dröm som verkligen är avlägsen med tanke på de dåliga digitala ersättningarna hon får som låtskrivare, producent och artist. Hon drar en djup suck, hon vet att hon inte har råd att skilja sig och att hennes inkomst knappast räcker till en egen lägenhet.

Är det här jämlikhet?

 

Fatima tittar på klockan, vart är hennes mamma? Hon känner stressen bränna i magen, klockan är redan 18 och hon börjar kvällspasset på restaurangen snart. Hon kan ju inte lämna barnen själv. De är ju bara 2 och 4 år. Kommunen hon bor i erbjuder inte barnomsorg på obekväm arbetstid. Och hon kan inte komma försent igen. Hon tittar på telefonen igen, slår numret till sin mamma. Fatima, jag är hos dig om 2 min, tåget var lite sent. Fatima andas ut, för den här gången. Hon vet att morgondagen inte kommer vara annorlunda.

 

Tre exempel från verkligheten. Tre exempel som borde vara historia, men som fortsätter nu när vi går in i ett nytt decennium. Arbetet för ett jämställt arbetsliv går långsamt framåt. Men alldeles för sakta. Och ytterligare bevis för detta får man när man läser LO:s jämställdhetsbarometer från 2019.

 

Hälften av arbetarkvinnorna har deltid

– Den genomsnittliga faktiska månadslönen, där vi tar hänsyn till arbetstid, är 21 000 kronor för kvinnor i arbetaryrken och 26 800 kronor för män i arbetaryrken. För kvinnor i tjänstemannayrken är den 33 000 kronor och för män i tjänstemannayrken, 42 100 kronor.

– Hälften av kvinnorna i arbetaryrken arbetar deltid. Det beror framför allt på att de inte får en heltidsanställning och i andra hand på att arbetet är för krävande för att orka jobba heltid. En fjärdedel av tjänstemannakvinnorna är deltidsarbetande och för dem är den vanligaste orsaken vård av barn. Bland män är deltidsarbete ovanligt. Det förekommer bland 15 procent av männen i arbetaryrken och 10 procent av männen i tjänstemannayrken.

– Endast fyra av tio arbetarkvinnor och sex av tio arbetarmän har arbetstid som enbart är förlagd till kontorstid. Många jobbar alltså på kvällar, helger och nätter. En majoritet av arbetarna kan inte heller påverka sin arbetstid. I tjänstemannayrken jobbar åtta av tio enbart dagtid på vardagar och en majoritet kan påverka sin arbetstid. Arbetstider utanför kontorstid gör det svårare att kombinera arbete med ansvar för barn eftersom skollagen bara kräver att det ska finnas barnomsorg på dagtid på vardagar.

Är de här det bästa vi kan åstadkomma?

 

Jämställdhet i musikbranschen

”I Musikbranschen ser vi, trots år av debatter och jämställdhetsprojekt, att en övervikt av makthavare fortfarande är män och statistiken går igen i stora delar av musikområdet. Kvinnor utgör t ex en oförklarligt liten del av de låtskrivare och producenter som ligger bakom den mest spelade musiken, som drar in de största inkomsterna. För de 50 mest spelade låtarna på Spotify 2018 var endast 10% av låtskrivarna kvinnor, och en enda producent var kvinna.

Otrygg arbetsmiljö, diskriminering, och avsaknad av barnomsorg på obekväm arbetstid är några av de saker som fortfarande påverkar kvinnors förutsättningar till yrkesverksamhet på lika villkor i musiklivet. Utan förändring riskerar musiklivet att gå miste om en stor andel talang och kapacitet.

Är det så vi vill att ett av världens mest jämställda länder, tillika stora musikexportländer, som ska stå som en förebild, ska se ut?”

       – Clara Cleo Cornell, avdelningsordförande för Musikerförbundet avdelning Öst

 

Stötta facklig feminism – bli medlem!

Så finns det någon anledning att gå med i facket om du tror på ett jämställt arbetsliv och samhälle? Vi kvinnliga avdelningsordförande inom LO distriktet i Stockholms län ser att vi måste skynda på processen för ett jämlikt och jämställt arbetsliv och att allt annat är oacceptabelt. Vi vet att det är ett medlemskap i facket som kommer skynda på utvecklingen åt rätt håll. Ju fler vi är, desto snabbare kommer det gå. Det är endast tillsammans vi förändrar villkoren och de patriarkala förhållandena som ännu råder.

 

 

Jessica P Klemetsson, Kommunal Stockholms län

Karin Åkersten, Seko Stockholm

Sofia Södergren Poikulainen, Transport avdelning 5

Kajsa Bysell, Hotell och Resturangfacket Stockholm Gotland

Clara Cleo Cornell, Musikerförbundet avdelning Öst