Den 26 november rapporterade ”Music Business World”, enligt Breakit, att Spotify i USA har stämts på nästan 10 miljarder kronor. Det är två musikbolag som stämt Spotify pga utebliven ersättningsutbetalning. Denna tvist skulle inte ha uppstått om Spotify följde den användarcentrerade ersättningsmodellen, en modell Musikerförbundet stödjer.

Indiemusikbolaget Sosa Entertainment tillsammans med systerbolaget Pro Music Rights har stämt Spotify på över 1 miljard dollar med anledning att Spotify inte betalat ut ersättning för fler än 550 miljoner strömningar på plattformen. I stämningen beskrivs att Spotify i maj 2017 raderat alla låtar av bolagets artister helt utan förvarning. Spotify hävdar att låtarna plockats bort på grund av ”onaturligt” många strömningar.

Som bevis på att efterfrågan och strömningarna har varit verkliga påpekar musikbolagen att en av Sosas låtar under en period varit med på Spotifys populära spellista ”New Music Friday”.

Marknadsandelsbaserad ersättningsmodell

Denna stämning är ett resultat av den marknadsandelsbaserade ersättningsmodellen som Spotify och de flesta andra musikstreamingtjänster använder sig av. Enligt den modellen fördelas den gemensamma potten av streamingintäkterna procentuellt enligt alla prenumeranters totala antal lyssningar. Denna modell kan lätt utnyttjas av bedragare. Förutom att höja antalet strömningar på en viss artist med hjälp av så kallade ”bottar”, kan bedragare också skapa egna kataloger och påbörja ett flertal prenumerationer som spelar dessa listor non-stop. På det här sättet får de en större ersättning för spelad musik än vad prenumerationerna kostar. Artificiell manipulering genererar ett ”onaturligt” antal strömningar, vilket var det som Spotify hävdade hade skett i fallet med Sosa och Pro Music Rights.

Användarcentrerad ersättningsmodell

Den användarcentrerade ersättningsmodellen är, till skillnad från den marknadsandelsbaserade, anpassad till varje individuell prenumerant. Ersättningarna från varje prenumerants månadsabonnemang delas mellan de artister prenumeranten verkligen lyssnat på, vilket ger användaren makten att bestämma vart pengarna går. Enligt denna modell är det därför avsevärt mycket svårare att generera mer pengar än man lagt ut på en prenumeration och på så sätt är de bedrägerier som är möjliga i den tidigare nämnda ersättningsmodellen så gott som omöjliga i denna. Skulle Spotify följa den användarcentrerade ersättningsmodellen skulle det därför inte finnas skäl att misstänka bedrägeri och ingen tvist skulle ha uppstått.

Se en förenkling av hur den användarcentrerade  och den marknadsandelsbaserade ersättningsmodellen skiljer sig från varandra HÄR. Figuren tar inte i beaktande streamingtjänsternas andel eller andra avgifter. 

Musikerförbundet stödjer och förespråkar en användarcentrerad ersättningsmodell för streamingtjänster. Vi ser det som naturligt att musikanvändares pengar går till de artister och musiker som de faktiskt lyssnar på och att möjligheten till  bedrägeri försvåras.