Branschfakta

Dansband

En första kartläggning av villkor, behov och storlek

Branschfakta

Dansband

En första kartläggning av villkor, behov och storlek

Dansbandens storhet i Sverige

Musikerförbundet har gett uppdraget till Meta Fagerström, saxofonist och förtroendevald, tillsammans med sitt ovärderliga nätverk, att koordinera ett tappert försök till kartläggning av en spretig och mångfacetterad kulturform.

Detta arbete hade aldrig kunnat göras utan Niklas Lindh, grundare och redaktör för Dansbandsnytt, Micke Ahlgren, kapellmästare, Lasse Lundberg, kapellmästare, Cecilia Rose, verksamhetschef på Folkets Park Brunnsparken i Örebro och Markus Redman, art director och dansbandskonnässör.

Vi delade denna kartläggning med kulturdepartementet i slutet på september 2024 och den 3 december 2024 är vi, tillsammans med andra nyckelpersoner i branschen, inbjudna till ett rundabordssamtal med kulturminister Parisa Liljestrand. Temat för mötet är den så kallade dansbandsmomsen.

En folkhälsorörelse och ett kulturarv på egna ben

Dans till dansband är en enorm folkhälsorörelse som engagerar en stor del av svenska folket, från barn och ungdomar till personer i de högre pensionsåldrarna. Varje år görs över tre miljoner besök på dansarrangemang till levande musik med dansband.

Det kan jämföras med en annan stor folkrörelse – fotbollen. I fjol gjordes tre miljoner arenabesök under hela fotbollssäsongen om man slår ihop varenda fotbollsmatch i Allsvenskan och Superettan under säsongen. Den bilden av mer eller mindre fullsatta arenor har vi ofta på näthinnan. Den bilden bör omsättas i dansbandskulturens Sverige, för det är lika stort engagemang för dans till dansband som för elitfotboll i de högsta två divisionerna. Ett annat intressant exempel är Friskis & Svettis som är Sveriges största idrottsförening med mer än en halv miljon medlemmar.

Intresset för att dansa till dansband har i år ökat tydligt. Publiken har kommit tillbaka efter den pandemi som slog stenhårt mot svensk dansbandskultur, som i princip stod still ett par år när vi inte kunde träffas med tanke på restriktionerna. I år har dock dansen fått ett uppsving, vilket visar sig särskilt tydligt i de yngre åldrarna. Barn, ungdomar och unga vuxna har i betydligt större utsträckning gått på dans till dansband hittills i år jämfört med året innan.

Dans är kultur

Att musik och dans är kultur argumenterar ingen emot. Att momspliktiga dansbandsarrangörer tvingas lägga 25% moms på sina biljetter när alla andra livemusik- och teaterbiljetter i Sverige kostar 6% i moms kan därför inte ses som något annat än djupt diskriminerande.

Det är en ordning som förstås också påverkar bandens ekonomi. Arrangörers intäkter blir mindre och därmed även musikers och artisters gager. Vi är många som har jobbat hårt för detta under lång tid och äntligen ser vi att det börjar röra på sig med till synes en blocköverskridande politisk konsensus. Det är mycket glädjande! Och lösningen är enkel enligt oss: Bjud in dansbanden – och den dansande publiken – som en likvärdig del av svenskt kulturliv. Det borde ha gjorts för länge sedan.

Dans är folkhälsa

Dansen har förändrats tydligt under de senaste årtiondena – från det som för många handlade om rena nöjestillställningar till helnyktra arrangemang där det är fokus på rörelse, hälsa och social gemenskap i samband med att turnerande dansband framför livemusik. Faktum är att en övervägande merpart av alla danstillställningar är helnyktra tillställningar där det inte förekommer alkoholservering alls. Det här är en självklarhet för dansbands-Sverige, men fördomar från tidigare ”Stadshotellsdanser” lever fortfarande kvar. Dans till dansband är sålunda inte bara att betrakta som kultur utan även som folkhälsa.

Pressade ekonomiska omständigheter

Dansbands-Sverige lever under oerhört pressade ekonomiska förhållanden. Pandemin samt lägre besökssiffror året efter det att pandemirestriktionerna togs bort, har fört med sig att flera dansband har sett sig tvingade att lägga ner sina verksamheter, samtidigt som flera dansarrangörer har stängt portarna för gott. De ekonomiska möjligheterna att kunna bedriva dansbandsrelaterad verksamhet blev inte bättre efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina, som fick en mängd ekonomiska konsekvenser även i Sverige.

Matpriser som skenade, drivmedelspriser som rusade i höjden, liksom elpriserna. Hushållens ekonomiska ramar blev alltmer pressade och trots att intresset för att dansa till dansband fortfarande var stort, så hade många helt enkelt inte längre råd att åka på dans. Det i sin tur förde med sig minskade intäkter för både dansband och arrangörer, och vi ser än idag tydliga konsekvenser av detta som slår hårt mot hela branschen. De ekonomiska marginalerna har minskat till ett minimum för flera aktörer i branschen, vilket leder till att verksamheter fortsätter att upphöra.

Fler deltidsband än heltidsband

De som är verksamma inom dansbandskulturen har ingen gemensam branschorganisation. Det är ett skäl till att det inte finns någon samlad och samordnad bild över antalet dansband i Sverige som turnerar på heltid, deltid eller på hobbynivå.

Idag finns det uppskattningsvis endast mellan 20 och 25 dansband kvar som turnerar på heltid och har dansbandsmusiken som sin heltidssysselsättning. Det finns dock ett betydligt större antal deltidsband, där medlemmarna kombinerar ”vanliga” jobb på heltid eller deltid med att vara turnerande dansbandsmusiker. Många deltidsband är dessutom väldigt stora och populära aktörer inom dansbandsbranschen.

Till detta så finns det betydligt fler lokala dansorkestrar som är mindre kända, men som spelar på lite mindre tillställningar, som marknader, PRO-danser, privata fester etc. Det finns också ett mycket stort antal duos och trios som spelar dansbandsmusik, även om antalet medlemmar i dansband i allmänhet är mellan fyra och fem idag och till och med sex medlemmar i några fall.

Arrangörerna är både privatpersoner, företag och föreningar

Antalet arrangörer i Sverige idag är svårt att ange. Det finns både privata arrangörer och arrangörer som driver sina ställen som företag. Det är också vanligt med ideella föreningar som står som arrangörer av dans till dansband, till exempel Idrotts-, Folkets hus-, Folkets park- och bygdegårdsföreningar.

Utöver dansbanden och arrangörerna engagerar dansbandskulturen i Sverige varje år omkring 50 000 personer som väljer att gå på danskurser, både via danssportföreningar och övriga arrangörer. 2024 har hittills varit ett år när intresset för att gå på danskurs har ökat kraftigt. Det gäller både dansformer som i allmänhet dansas under vanliga danskvällar till dansband, men också gammeldans som har fått ett ordentligt uppsving under året. Många dansarrangörer erbjuder idag danstillställningar till band som spelar gammeldans.

Vi dansar mycket i Sverige. Att gå ut och dansa är således en av våra största folkrörelser.
Folkhälsan förbättras genom att människor i alla åldrar som nyttjar dans får motion och kondition. Detta bidrar till minskade sjukvårdsvårdskostnader i alla regioner. Många forskare menar att dans är den bästa motionsformen. Inte minst så skapar dans sociala relationer och glädje för människor när de träffas och umgås.

Dansbands-Sverige i siffror

Att beräkna storleken på den idag ganska spretiga och mångfacetterade dansbandsvärlden är långt ifrån enkel. Här nedan har alltså ett tappert gäng gjort ett inledande kartläggningsarbete. Och de som gjort arbetet står till tjänst när det dyker upp följdfrågor!

Har du synpunkter på kartläggningen? Något du tycker borde ändras? Skicka gärna med dina inspel i ett mail till info@musikerforbundet.se

Karin Inde
Ordförande i Musikerförbundet
Stockholm 2024-09-25

Rulla till toppen
Aktuellt
Kontakt
Mina Sidor

Sök