Idag kom Musiksveriges statistikrapport Musikbranschen i siffror där branschomsättningen under föregående år presenterades. De senaste åren har varit guldkantade och 2017 var inget undantag, även om tillväxttakten mattades något.
Under 2017 steg omsättningen med 4 procent jämfört med 2016 och landade på totalt 10,4 miljarder kronor. Ökningen beror framför allt på att vi har en fortsatt stark export av det svenska musikundret; svensk musik går hem i stora delar av världen.
Livemusik är populärt
Det är konsertområdet som står för den största delen av omsättningen (55 procent), sedan kommer upphovsrättsliga intäkter från musik som spelas i exempelvis tv, radio eller offentliga utrymmen som restauranger och gym (25 procent) och på tredje plats hamnar försäljningen av inspelad musik i form av fysiska skivor, nedladdning och streaming (20 procent).
Spotify regerar
Svenskarna har flyttat nästan hela sin musikkonsumtion till den digitala arenan och streamingen dominerar stort. Strömningstjänsterna, huvudsakligen Spotify, står idag för 88 procent av intäkterna från inspelad musik.
– Dominansen är ett problem eftersom streamingtjänsterna genererar oproportionerligt små intäkter till oss musiker och artister, säger förbundsordförande Jan Granvik. Rapporten visar att intäkterna från Spotifyabonnemang uppgick till 1,6 miljarder kronor 2017. Vart tar pengarna vägen? Politikerna måste ta sitt ansvar, och just nu har de möjlighet att göra det genom att införa en obligatorisk rätt till ersättning från streamingbolagen. På EU-nivå finns skarpa lagförslag.
Ekonomisk orättvisa i branschen
Om man bara ser till helheten tecknar Musikbranschen i siffror en glädjande bild av det ekonomiska läget, men intäkterna är koncentrerade kring ett litet antal kommersiella hits. Jan Granvik konstaterar att mellanstora artister, musiker och arrangörer får allt svårare att försörja sig och håller med rapportförfattarna om att det krävs politiska satsningar för att säkra ett livskraftigt, varierat musikutbud med både smala och breda genrer.
– Vi har några superstjärnor i toppen som klarar sig bra. Men sedan finns ett stort glapp. Mellanskiktet håller på att svältas ut. De mindre och halvstora spelställena tvingas lägga ned så språngbrädan från amatör- och musikskolenivå till en professionell karriär försvinner. De redan yrkesverksamma musikerna och artisterna som tidigare kunde försörja sig på sin musik får det allt svårare ekonomiskt. Det är en utveckling som hotar hela musiklivet på sikt. Om det inte finns rimliga förutsättningar, hur ska vi kunna odla fram morgondagens musikframgångar i Sverige och utomlands?
Läs Musiksveriges rapport här.