Aktuellt

Senaste nytt, nyhetsarkiv och pressrum

Musikerförbundet recenserar höstbudgeten

Utöver de på förhand annonserade 115 miljonerna till den fria konsten rymmer höstbudgeten få satsningar på de yrkesverksamma i musikbranschen. Här saknas också krafttag för att förbättra frilansarnas situation.

Som annonserades tidigare i veckan ökar regeringen anslaget till den fria konsten med 115 miljoner nästa år, något som bland annat innebär mer medel till konstnärsstipendier och en höjning av Kulturrådets bidrag till fria scenkonstgrupper. Satsningen är en tydlig prioritering av nyskapande kultur.

 

Kulturskolesatsning kan ge fler jobb

På utbildningsområdet är ”kulturskoleklivet” ett välkommet initiativ. Här ska ökade möjligheter till fortbildning lösa lärarbristen i kulturskolan. Förhoppningsvis innebär det att verksamhetens utbud moderniseras och breddas om fler yrkesverksamma musiker, särskilt från populärmusikfältet, även kommer att kunna arbeta som pedagoger.

 

Frilansarna fortsatt otrygga i kultursektorn

När det kommer till arbetsmarknaden och socialförsäkringarna är det tydligt att frilansarnas och de F-skattande egenföretagarnas utsatthet inte prioriteras tillräckligt i budgeten. Att en karensdag kapas i a-kassan är bra men rättar inte till grundproblemet: det stelbenta regelverket som hindrar frilansande musiker och artister att ta del av trygghetssystemet på samma villkor som andra yrkesgrupper. Många i kultursektorn får även i fortsättningen navigera genom ett otryggt arbetsliv.

 

Den konstnärspolitiska utredningen ger hopp

Höstbudgeten går under namnet ”Samhällsbygget – investera för framtiden”. För ett framtida samhälle med bra villkor för kulturskaparna krävs mer än budgetsatsningar.

Just nu pågår den konstnärspolitiska utredningen som undersöker kulturarbetarnas villkor och hur staten kan förbättra förutsättningarna att verka professionellt i den kreativa sektorn. När den redovisas i början av 2018 landar den förhoppningsvis i konkreta förslag på hur man kan förbättra de sociala trygghetssystemen för frilansare och stärka musikskaparna på upphovsrättsområdet.

 

Upphovsrätten måste stärkas

Möjligheten att få rimligt betalt för streaming är idag en förutsättning för många musiker och artisters försörjning. Den digitala omställningen har gjort behovet av en stärkt upphovsrätt akut. Merparten av innehållsskaparnas ersättningar från streamad musik hamnar idag i andras fickor. Här krävs en lagstiftad obligatorisk rätt till ersättning från digitala plattformar.

 

Jan Granvik, ordförande Musikerförbundet

Dela inlägget

Nyheter
Rulla till toppen
Aktuellt
Kontakt
Mina Sidor

Förlaget finns noterat på Fråga-oss-först-listan eftersom det i sina förlagsavtal tillämpar life of copyright, vilket innebär att de ekonomiska rättigheterna till verket överlåts till förlaget från avtalets ingående och till och med 70 år efter upphovspersonens död.

Musikerförbundet anser att life of copyright är oskäligt, orättvist och obsolet.

I dag är det ovanligt att moderna förlag kräver life of copyright, trots att stora förskott kan ha betalats ut. En vedertagen upplåtelseperiod är 10-20 år från verkets utgivning.

Life of copyright missgynnar upphovspersonen, till exempel i situationer där verket inte exploateras eller genererar begränsade intäkter efter de första åren, där förskott har amorterats och förlaget sedan länge tillgodogjort sig vinst, eller där förlaget helt enkelt inte aktivt arbetar för verket.

Life of copyright är därför en prioriterad fråga för Musikerförbundet. Life of copyright är en kvarleva från den äldre förlagsbranschen och en företeelse som behöver avskaffas i moderna förlagsavtal.

Musikerförbundet listar samtliga musikförlag vi får kännedom om som använder life of copyright i nya avtal.

Syftet med noteringen är att ge alla rättighetshavare, både medlemmar och icke-medlemmar, tillgång till information om avtalsvillkor som Musikerförbundet bedömer är oskäliga och obalanserade, och som kan få negativa konsekvenser för dem.

Sök