När Sverige går till val den 13 september står mycket på spel för landets musiker, artister och musikskapare. Det märks i Musikerförbundets valenkät där nära 400 personer verksamma i musiklivet har berättat vilka frågor de anser vara viktigast inför mandatperioden som kommer.
Resultatet är tydligt. Våra medlemmar efterfrågar inte särlösningar eller privilegier. De vill se rimliga villkor för att kunna fortsätta utöva sitt yrke och utveckla den musik som både behövs och berikar vårt samhälle varje dag.
Tre frågor sticker ut.
För det första: Musiker måste få rättvist betalt i den digitala ekonomin. Streaming har revolutionerat hur musik når publiken, men inte hur intäkterna fördelas. Medan plattformarna växer och musikens betydelse aldrig varit större, vittnar många musiker om ersättningsnivåer som inte går att leva på – och på många håll helt uteblir! Transparensen kring algoritmer, spellistor och affärsmodeller är fortfarande otillräcklig. Om svensk musik även i framtiden ska vara en levande näring krävs politiska initiativ som säkerställer att värdet av musik också når dem som spelar på inspelningarna.
För det andra: AI-utvecklingen får inte ske på bekostnad av musikers och musikskapares rättigheter. Enkäten visar en stark oro för att verk, röster, inspelningar och prestationer används för att träna AI-system utan samtycke eller ersättning. Och stölden är ju redan gjord.
Hittills ser vi ett obefintligt intresse från både skivbolag, streamingplattformar och AI-bolag att förhandla om ersättningar med musikernas och artisternas företrädare. Och som läget ligger just nu, tror jag risken är stor att vi inte klarar oss på olika licenslösningar, utan att lagen behöver prövas och eventuellt också ändras för att garantera transparens, samtycke och skälig ersättning – men överraska mig gärna, alla stora bolag!
För det tredje: Återväxten i musiklivet måste säkras. Sveriges internationella musikframgångar har aldrig uppstått av en slump. De har vuxit fram ur kulturskolor, studieförbund, replokaler, musikklasser, folkhögskolor och lokala scener. När dessa miljöer försvagas – och det sker här och nu – så hotas hela den musikaliska infrastrukturen. Det handlar inte bara om framtidens professionella musiker. Det handlar om barns och ungas möjlighet att uttrycka sig, mötas och utvecklas genom musik – oavsett var i landet de bor.
Gemensamt för dessa tre frågor är att de handlar om hållbarhet och långsiktighet. Om Sverige vill fortsätta vara en stark musiknation räcker det inte att hylla framgångarna i efterhand. Då måste politiken skapa förutsättningarna för ett framtida, frodigt musikliv redan idag.
Inför årets val har vi tillsammans med SAMI tagit fram en musikpolitisk valkompass för att hjälpa oss förstå vad en röst på olika partier kan betyda. Här hittar ni de frågor vi ställt till de åtta riksdagspartierna.
Musik är inte en lyxprodukt. Musik är en del av de flesta människors liv, både i vardagen och i högtider. Musik är konst, yttrandefrihet och samhällsgemenskap. Musiken är också arbete för en hel sektor. Därför behöver musikpolitiken få en självklar plats i årets valrörelse.